Kära Publik!

Tack för ännu en sommar! Så roligt att ni kom till Poppegården och tittade på vår pjäs ”Leka med elden”. I år har ni varit lite mer blandade i åldrarna än vanligt. Anton, åtta år, var här med sin familj och när det var slut frågade hans mamma lite pedagogiskt:

–Nå,vad handlade det om?
–Det vet du väl, Kärlek! Blev svaret.

Visst är det så! Och att kärleken övervinner allt. Det vet vi också. Kärleken till TEATERN, till exempel. Vi hade många av pandemi-tidens mörka frågetecken kring oss innan vi kunde starta repetionerna i våras. Men så lättade förhållningsreglerna och vi kunde äntligen sätta tänderna i manuset. Alla var överlyckliga. Vi hade ju väntat på detta i över ett år!

Strindbergs gamla drama fick liv igen i mötet med er i publiken, som har visat oss så mycket kärlek och tålmodighet. Inte minst under den sista föreställningen, när vi fick snabbspola oss igenom de sista 20 minuterna, eftersom himlen öppnade sig och spolade ner oss fullständigt i ett tropiskt regn. Nästan alla satt kvar – för man ville ju se hur det slutade! Dessutom kan man ju inte bli mer än genomvåt. Men nog har jag förståelse för de av er som inte härdade ut…

Nu är dock allt torrt och nedpackat igen, bänkarna är återlämnade till Vikvalla idrottsplats och Niclas fina nybyggda gradänger ligger i prydliga rader i garaget – i väntan på nästa produktion.

Katten Sindra har återtagit sitt revir på gården. Hon var mycket benägen att svassa omkring på scenen under föreställningarna och då särskilt i de mest dramatiska delarna. Till slut fick vi, för dramaturgins skull, ge henne en egen loge i teknikrummet. Men Thomas, som hyser stor kärlek till Sindra, föreslog att vi till nästa uppsättning i stället skall skaffa en extra liten trådlös mikrofon, så att hon kan jama med när hon vill i föreställningen.

Om framtiden vet vi dock inte så mycket ännu, men hoppas på det bästa!

Varma sensommarhälsningar till er alla,

/GUNILLA i augusti 2021

Läs mer om ”Leka med elden”
Scroll to Top